Om intuition och Acem Meditation

Skrevet av Monika Wirkkala

En vanlig föreställning om intuition är att det är en klarsynthet som bara infinner sig och gör att vi vet vad vi bör göra. Att den pekar mot något som vi djupare sett redan vet, eller alltid vetat, men inte hade kännedom om att vi visste. Vad är förhållandet mellan intuition och Acem Meditation? Finns det något i vår meditation som kan kallas intuition och hur kan vi då beskriva relationen till den?

«Jag har en magkänsla» är ett uttryck som antyder att vi lyssnar på vår intuition som väg-ledning för beslut och vägval. Något känns rätt utan att vi behöver resonera eller analysera oss fram. I intuitionen finns en glimt av den erfarenhet och kunskap som vi bär med oss i djupet av oss själva. Den är en resurs som alla har i olika grad, som kan utvecklas och förfinas, och som vi kan ge mer utrymme än det vi gör. Det har sagts att intuition är att se med själen, att den är en sinnets vägvisare, och att intuitionen talar om för det tänkande sinnet var det ska leta efter en lösning eller riktning. Intuitionen är vår inre röst och en kunskap som vi alla har en potential att ha tillgång till. Den är bron mellan det medvetna och det omedvetna och binder samman det vi vet och det vi förnimmer som sant. Intuitionen, när den kultiveras, rymmer en kraft som kan hjälpa oss att famna våra liv mer helhetligt och meningsfullt.

Acem Meditation kan förstärka den intuitiva förmågan, bland annat genom bearbetning av de vardagliga erfarenheterna och genom att ge det intuitiva ett spelrum. När det inre »bruset» tystnar får vi lättare att urskilja den stilla röst som kan ha det intuitiva i sig. För det krävs det tid och avskildhet.

Intuition i meditationspraxis

Hur kan vi genom Acem Meditation öka tillgången på intuitiv insikt? Vi ser på det utifrån: 1) meditationens frisättning av tankar och intryck, 2) inre konflikter i meditationen, och 3) längre och fördjupande meditationer på retreater.

Meditationens frisättning av tankar och intryck

Tankevandring (mind-wandering) är flödet av tankar, intryck, impulser, kroppsförnimmelser, fragment, känslor och stämningar som får en större frihet under Acem Meditation. Den ger oss friheten att utforska och att spontant reflektera över händelser eller möten med andra, över det förflutna eller att planera framåt. Intuitionen finns som en del av tankevandringen och kan ge oss ny insikt i relation till erfarenheter som vi bär med oss. Men förutsättningen är att sinnet kan röra sig ledigt, fritt och öppet. Det krävs en ledig och inkluderande hållning som stöd för den friare vandringen av tankar.

För att tankar ska kunna röra sig så fritt som möjligt upprepar vi ett metodljud lätt och oansträngt. Här vilar vi uppmärksamheten. Så vandrar sinnet, kroppen slappnar av. Brott-stycken av tankar kommer och går. Ofta är det som upptar oss vagt, men vi återkommer också till händelser och människor som vi mött, situationer från dagen, kanske ett möte med en kollega som inte blev bra. Så försvinner metod-ljudet en kortare eller längre stund, kanske slumrar vi till. Vi upptäcker att metodljudet är borta och kommer tillbaka till det, tar upp det på nytt, blir kanske rastlösa och vill röra på oss. Fler fragment och situationer från dagen dyker upp. Nu blir kroppen anspänd. Kanske känner vi irritation över det som inte riktigt blev som vi tänkte. Samtalet med kollegan dyker upp igen och går på repeat. Hade vi kunnat göra något annorlunda? Så ger anspänningen plötsligt vika och vi bara vet, en lösning infinner sig. Kanske är det intuitionens bidrag – samtalet med kollegan hamnar i ett annat ljus, med fler nyanser och perspektiv.

I Acem Meditation frisätts tankar och intryck, vi låter dem komma och gå. Det är en förutsättning för att det intuitiva ska kunna framträda, det får rum att röra sig friare. Sinnet är öppet, mindre fångat och närmare det som «är». I det ges också plats för en ingivelse eller en vag känsla, som en inre kunskap eller visshet. Tankevandringen är viktig inte bara för bearbetningen av stress, spänningar eller dagliga rester – i det öppna och lediga sinnet får också det intuitiva ett spelrum. Detta är inte något som vi kan frammana. Intuitionen framträder spontant som en aning, en «röst» eller kanske en stämning. Och den finns där som en möjlighet, en vägledning för oss, men kan också skymmas av ’støyen’ eller bruset i sinnet. Vi kan ledas vilse när den alltför mycket överskuggas av ett subjektivt perspektiv. Projektioner, försvarsmekanismer och brus kan lätt misstas för intuition.

Inre konflikter i meditationen

Att släppa fram tankar och intryck fritt och osorterat, innebär att dagshändelser kommer i rörelse. Det i sin tur stimulerar en associativ process av spänningar och erfarenheter i det undermedvetna. Mer sällan manifesterar sig detta i meditationen som konkreta minnen eller tankar – i stället som sömn, kroppsliga förnimmelser, oro, en stämning, värderande tankar eller annat. Det gör att ledigheten i meditationen utmanas och det kan upplevas som en inre konflikt.

Hur vi uppfattar oss själva och vår relation till omvärlden är inte så lätt att få syn på, för det behöver vi lite distans eller ibland någon annans blick. Vi är färgade eller präglade av uppväxt och bakgrund, av tidigare erfarenheter, och det bildar ett «filter» för hur vi uppfattar oss själva och det vi har runt oss. ’Synkverving’ är ett norskt ord för det, vi ser något annat än det som är. Det ändrar vi inte genom vilja eller beslut, för det behövs en metod som på ett eller annat sätt exponerar oss för att vi ser «fel» och ger oss möjligheten att korrigera för att «se bättre». Vägledande samtal kan behövas för att vi ska se var vi går vilse. Det är med andra ord viktigt att vi släpper sinnet fritt, på sinnets egna villkor, för att i nästa steg få syn på ’synkvervingen’. För det krävs en öppenhet och ledighet i sinnet, så att rester kan ta plats med hela sitt register.   

Sinnet blir anspänt allt eftersom spänning-ar frisätts. Rastlöshet, oro eller annat kan dominera och vi upplever kanske att få andra tankar får plats. Vi upprepar metodljudet med ledighet, tror vi, men rastlösheten fortsätter och till det läggs självkritik och känslan av att inte lyckas eller klara av. Vi hamnar i en inre konflikt. Kanske försöker vi lösa situationen så som vi «brukar», kanske genom att försöka ännu mer eller genom att ge upp. Om vi i stället kunde omfamna rastlösheten skulle omfånget av känslor i de erfarenheter som ligger till grund för den kunna framträda. I stället hamnar vi i en konflikt med oss själva. Men det här är inte som man kanske skulle tro «fel» eller ens till vår nackdel, det ger oss en möjlighet. Kan och orkar vi vara i den inre konflikten, med ett så ledigt och öppet förhållningssätt som möjligt, kommer till sist en punkt där något ändras. Det är ofta inte uppenbart hur, men vi får till en lite större öppning och acceptans till det som är, och spänningen ger med sig. Intuitionen spelar här en roll. Vi lyckas på ett eller annat sätt öppna sinnet något mer. Utan att det är särskilt tydligt hittar vi en friare handling i förhållande till strömmen av tankar och intryck, vi gör något lite annorlunda. Här bidrar intuitionen till en ny riktning.

Kreativa processer har över lag denna dynamik i sig. Musiker, författare, bildkonstnärer och vetenskapspersoner kan vittna om låsningar, hur de kör fast, för att sedan närmast oförklarligt hitta en lite annan riktning utifrån en intuitiv «känsla». På samma sätt är det i meditationen.

I längre och fördjupande meditationer på retreater

Under längre retreater, från en till tre veckor, rör vi oss mer i de existentiella perspektiven än i de vardagliga. Den inre kontakt och närvaro som uppstår i meditationen och i efterföljande samtal är för många berikande och ger en fyllighet åt livet, som en slags existentiell mättnad. Vi kommer till ro, känner en tillfredsställelse som går på djupet, och famnar en större helhet av oss själva. De insikter som då blir synliga berikar oss personligen. Tematiken kan också vara allmängiltig och beröra existentiella teman, och är då gemensam för många.

Vi har inre bindningar som rör vår person och historia, något som knyter an till tidiga relationer och erfarenheter som satt sin prägel på våra liv. I meditationen kan det komma till uttryck i hur vi ser och värderar oss själva, om vårt berättigande i förhållande till andra, om relationen till andra. Det kan handla om vad livet är och innebörden av att vi finns. Det fäster oss till händelser som vi ibland är medvetna om, ibland inte, och det leder oss till uppfattningar om oss själva som är grundläggande för oss. Barnet som växte upp i en konfliktfylld familj kan till exempel utveckla en känsla av skuld som påverkar i senare relationer. Som vuxen kan man då bli särskilt sensitiv för det som skulle kunna uppfattas som kritik, men ser inte hur det har med tidiga relationer att göra. I stället är det bara «så världen ser ut».    

I längre meditationer och på retreater har vi möjligheten att bli friare i förhållande till det som är vår historia. Vi kan successivt släppa bindningar till erfarenheter som knyter oss till vissa händelser, relationer eller tidpunkter i våra liv. Det ger oss en förankring i oss själva som är mer oberoende av relationer och omgivning, och ger oss en annan källa till mening. Det som format oss kan på så sätt bli mindre viktigt, utan att för den skull förlora sin innebörd. Intuitivt och spontant förstärks en slags existentiell erfarenhet, med en intuitiv förankring om vad det innebär att finnas till. Vi får en kunskap om vårt liv, som vi inte visste att vi hade. Kanske är det uttryck för en samlad visdom. Den kan i alla fall inte manas fram, men med varje sådan erfarenhet kan den fördjupas och få nytt fäste.

Sammanfattande om intuition och Acem Meditation

Intuitionen är en resurs. Det är att ha tillgång till något i sig, en klokhet eller vishet, som på ett eller annat sätt vet mer om oss än vi själva vet i stunden. Men distinktionen mellan intuition och andra «känslor» kan vara svår. Intuitionen kommer inte i ett vakuum utan som del av en ström av tankar, önskningar och fördomar som kan förvränga eller dölja intuitionens innehåll.

Det är lätt att ta miste på intuition och annat. Vi behöver därför ge oss tid att testa den intuitiva känslan innan vi ger oss själva en riktning. Följer vi det vi tror är intuition rakt av, kan det leda till irrationella och förhastade beslut. Men ger vi oss tid att pröva den intuitiva känslan, låter den vara bland andra tankar och känslor, kan vi kanske efterhand i en efterklang sortera bland det som är brus och det som är en stilla inre röst eller riktning. Den intuitiva känslan kan ge oss andra perspektiv och göra att vi handlar utifrån en lite större klarhet eller insikt. Vi ser oss själva och vårt handlande i ett lite annat ljus, förstår livet lite djupare och ser hur sammankopplat allt är. Intuitionen kan också stärka tilliten till vårt omdöme och göra att vi lättare kan staka ut en egen väg, mer oberoende av andras åsikter.

I Acem Meditation är intuitionen en dynamisk del i ett ledigt utförande, den tar plats oförmärkt och bidrar till att vår handling ändrar riktning. Ett inre val i stunden, som bara sker och är. Samtidigt lägger ledigheten och sensitiviteten i handlingen grunden för att det intuitiva kan få röst och plats, och gör oss mottagliga för vår intuition. Tankevandringen, och den spontanitet som den ger rum för, är essentiell i detta. Med hjälp av tankevandringen kan vi gradvis se något på ett lite annat sätt. Vi tar ett val i riktning mot eller bort från något, med en klarhet som vi tidigare inte hade. Här är intuitionen en resurs som över tid bidrar till en ökad förståelse av oss själva.

Men det allra mesta av det vi är i kontakt med i vårt inre är ’støy’ och inre brus. Är vi villiga att tålmodigt vara i det bruset kan vi möta den gåva som intuitionen är. Den finns där i våra göranden och låtanden, även om vi kanske inte ’tunar’ in oss på den. Ändå omtalar vi den ofta i dagligt tal som en «magkänsla» när vi ska agera, bedöma något eller förhålla oss till en annan person. Den finns där som en naturlig och självklar del av våra liv som vi kanske ägnar för liten uppmärksamhet.

Søkeord: psykologi. acem, acem, kultur, litteratur, samfunn, filosofi, Empirisk filosofi, romantikk, Husserl, Intuisjonspumper, Middelalder, Fenomenologi, Eksperimentell filosofi, Tankevandring, nevrovitenskap, Hjerneforskere, kreativitet, forskning, Kekulé, Einstein, Coltrane, Jobs, Kahneman, samspill, kommunikasjon, Jazz, tankerstrøm, Garbarek, Improvisere, Friksjon